Svaren på frågorna som ställdes under konferensen

Svaren på frågorna som ställdes under konferensen

Under remisskonferensen den 23 september var det många som skickade in sina frågor om förslaget till den nya Värmlandsstrategin. Alla hann vi inte ta upp i sändningen och därför följer ”frågor och svar” nedan. Stort tack till alla som bidrog! 

Obs! Många av frågorna innehåller synpunkter på remissförslaget, men ska inte ses som remissvar. Svara gärna på remissen genom att fylla i det här formuläret. 

Är det möjligt att tydligt och pedagogiskt koppla delar i strategin till de globala målen?  
Svar: Ja, lite beroende på hur frågeställaren ser detta framför sig – men det är rimligtvis möjligt. Under hela förarbetet har det förts en dialog om hur och på vilket sätt Agenda 2030 ska synliggöras. Att hållbarhet och alla dess tre dimensioner ska ha en stor del har varit uttalat, men vi har valt att se till helheten istället för att koppla till varje enskilt mål. Om det finns idéer om hur det skulle kunna göras och hur det kan förbättra strategin tar vi gärna del av dem i ett remissvar!

Hur kan man säkerställa att “kortare planer” hänger ihop med den regionala utvecklingsstrategin?  
Svar: Många av de organisationer som kommer att ta fram och vara delaktiga i regionala handlingsplaner har på olika sätt varit delaktiga i dialogen hittills och är viktiga remissinstanser för Värmlandstrategin. Förhoppningen är därför att de kommer att vara väl insatta i Värmlandsstrategins innehåll och effektmål. Genom att Region Värmland bjuder in till olika samverkansforum (se avsnittet om genomförande i remissutgåvan) hoppas vi tillsammans finna former för hur det här kan ske. Vi lyfter också i förslaget att det är viktigt att jobba med lärande och hur det rent konkret kan se ut. Kom gärna med synpunkter på hur det kan förtydligas och utvecklas i ett remissvar!

Ungdomar och industrin lyser med sin frånvaro i strategidokument.  
Svar: Kom gärna med inspel om hur och var du tänker att det borde stå med, och hur det kan stärka förslaget.

Borde inte framsidan spegla hur vi vill att Värmland ska uppfattas? Bilden med alla ansikten har inget med Värmland att göra och är direkt olämplig.
Svar: Bilden, eller kollaget på framsidan, har följt oss under den här processen och så också in i förslaget till strategi. Det är en del i budskapsplattformen “Framtidens Värmland skapar vi tillsammans” som vi har använt för engagemang och delaktighet under den här processen. Tanken med det är att visa på hur vi alla är med och bidrar till Värmlands utveckling. Det är inte ett jobb av eller för en enskild personutan alla är viktigaVi har i arbetet tänkt att kollaget representerar just den mångfald som utvecklingsresan vi står inför behöver. 

Hur får vi tag i de värmländska företagens verkliga behov! Vilka organisationer ska man samarbeta med!? 
Svar: Bra frågor, men vilka behov avses och hur kopplar det till strategin? Återkom gärna med mer konkret fundering i ett remissvar.

Hur prioriteras den egna försörjningen av livsmedel i Värmlandsstrategin?  
Svar: Under insatsområdet Bygga beredskap berörs ämnet om vatten- och livsmedelsförsörjningen under rubriken Grön beredskap, så den finns med – men den ställs inte i nån prioritetsordning till de andra insatsområdena.

Vad är poängen med att ha indikatorer i Värmlandsstrategin? Hur ser ni att de kan/ska användas?  
Svar: Syftet med indikatorerna är att vi ska kunna följa länets utveckling. Region Värmland kommer att följa upp strategins mål och insatser, precis som andra aktörer gör med sina respektive handlingsplaner. När vi återkopplar resultaten till varandra får vi ett delat lärande som gör det enklare att justera och förfina insatser, så kallad förändringslogik.

Är Värmlandsstrategin helt styrande? Eller är den mer drivande?   
Svar: Strategin är styrande i vissa avseenden, och vägledande i andra. För Region Värmland styr den hur vi arbetar med våra regionala utvecklingsmedel, våra projekt och företagsstöd. Men den är också vägledande inom andra verksamheter och organisationer som kommuner och myndigheter. Myndigheter har också strategin som ett underlag och ska ta hänsyn till den. Eftersom strategin också ska utgöra en grund för andra regionala planer och dokument påverkar den i förlängningen en mängd områden och sektorer.

Är ambitionen att det ska vara en jämn balans mellan de perspektiv som ska genomsyra strategins insatsområden? (barn och unga, land och stad, jämställdhet, mångfald, hållbarhet).
Svar: Ja, det är tanken. Det går att koppla till arbetet med Agenda 2030 och det faktum att de 17 globala målen är odelbara, att vi också med dessa perspektiv måste kunna bära med oss samtliga.

Ett produktivt Värmland kräver en frisk befolkning, hur lyfter strategin folkhälsan?  
Svar: Förslaget till strategi betonar inte just ordet folkhälsa, ett vägval som är gjort i dialog med sakkunniga. Men det har hela tiden varit med som ett viktigt område. Att vi mår bra är en grundläggande förutsättning för såväl personlig som regional utveckling. Det ingår till stor del i insatsområdet Bygga beredskap.

Hur hör Värmlandsstrategin ihop med Smart Specialisering? 
Svar: Värmlandsstrategin ska utgöra den övergripande riktningen för Värmlands utveckling, och det ska sedan konkretiseras genom handlingsplaner och underliggande strategier. Smart specialisering är en metod som också lyfts i förslaget till Värmlandsstrategin som något att utveckla – och där en ny strategi är under framtagande, som då kopplar till det som pekas ut i Värmlandsstrategin.

Begrepp som cirkulär ekonomi och skoglig bioekonomi används olika i strategidokumentet. Begreppen kan vara svåra att få grepp om. Dels behöver de användas konsekvent och definieras vad de betyder.  
Svar: Bra inspel, idéer om hur vi kan skriva tydligare för att underlätta tas tacksamt emot.

Vem är målgruppen för strategidokumentet?  
Svar: På vissa sätt alla, då det är en strategi som rör hela Värmlands utveckling. Så alla som på något sätt är intresserade av utvecklingsfrågor utgör en målgrupp. Men sen är det ett viktigt planeringsverktyg för många organisationer, på olika nivåer, och då är det främst politiker och tjänstepersoner kopplade till dessa som använder den mer i arbetet.

Vilka förutsättningar har den kommunala vuxenutbildningen att fullgöra sitt uppdrag och lösa många av de utmaningar Värmland står inför?  
Svar: Det är en fråga som bör ställas till kommunerna i egenskap av huvudmän för den kommunala vuxenutbildningen. Samt till Industriråd Värmland.

I ett av de fem perspektiven nämns “jämställdhet”. Hur förhåller det sig till “jämlikhet”? Skulle “jämställdhet” kunna bytas mot “jämlikhet” för att inkludera fler?  
Svar: Just under perspektivet har fokus varit just jämställdhet, men i strategin i sin helhet lyfts också behovet av att jobba för ökad jämlikhet inom flera områden. Utveckla gärna tankesättet i ett remissvar!

Hej, bra jobbat! I strategiarbetet gör man ju “val” mellan olika alternativ och avväger perspektiv gentemot varandra. Kopplar till hållbarhet – vilka målkonflikter uppstår och kan de kommuniceras här?
Svar: När Värmlandsstrategin är antagen kan det komma att uppstå målkonflikter eftersom de tre dimensionerna kan krocka med varandra. Att på förhand skriva vilka de blir kanske är svårt? Vidareutveckla gärna i ett remissvar, så att vi får en känsla för hur du menar.

Ni pekar ut en livskraftig region som en styrka, men vad menar ni gör detta unikt? Har inte alla regioner människor som motorer – är det inte alltid de som driver? Vad gör att värmlänningarna sticker ut?
Svar: Att vara en livskraftig region är i sig inte unikt, på samma sätt som ett konkurrenskraftigt näringsliv inte är unikt. Men det är likväl en mycket bra grund att bygga vidare från. Och tillsammans med de andra styrkorna och delarna inom den kan de ge Värmland en särprägel. Att det i förslaget står om människorna som motorn är i sig inte heller unikt – människors drivkraft är det som utvecklar hela landet. Men det är ändå en grund för oss att se och inte glömma bort utan snarare bygga vidare från. Det har vi försökt bära med oss i övriga strategiförslaget, att utgå ifrån människorna som finns och skulle kunna leva, bo och verka här och arbeta för att med det som grund skapa utveckling i hela Värmland. 

Hur kom ni fram till visionen?  Vad menar ni att det är vi ska sträva efter? Jag tycker inte att den är tydlig i vad det är vi strävar efter, bara att vi ska förändra.
Svar: Visionen kom fram under dialogprocessen, under en workshop som ett inspel från en av deltagarna och har sedan justerats något av arbetsgruppen. Den ska som vision syfta till att få oss i Värmland att kraftsamla. Det vi menar i förslaget att vi ska sträva efter är ett Värmland som är med och bidrar till en förändrad värld, det är där VI kommer in. Meen vision kommer alltid att kunna tolkas på olika sätt beroende på vem som hör eller läser den, så kopplat till den kortare texten finns också en mer beskrivande text med i förslaget. Fundera gärna på om du tycker den beskrivande texten tydliggör strävan, eller om du ser att den går att utveckla – kom gärna med förslag i ditt remissvar! 

Jag upplever att det är ganska mycket fokus på tekniken, digitaliseringen som en lösning. Borde inte strategin handla mer om utmaningarna och möjliga lösningar – och inte låsa sig vid verktyget? Ni riskerar att tappa de sociala innovationerna här.
Svar: Det har varit ett grepp från arbetsgruppens sida att inte lyfta utmaningarna i detalj, då de finns väl beskrivna i underlagsmaterialet till förslaget till strategi, se Dialog Värmland på värmlandsstrategin.se Det stämmer att teknik och digitalisering lyfts, då detta också under processen och analysarbetet och från nationellt och europeiskt håll lyfts som viktigt för den regionala utvecklingen. I arbetet har dock också inspel om just behovet av ökade möjligheter för sociala innovationer också funnits och det finns utpekat i flera områden som möjliga lösningar. Kom gärna med inspel via remissvaret om hur detta kan förstärkas!  

Styrkorna är väldigt Karlstad-centrerade. Är Värmlands styrkor verkligen i huvudsak koncentrerade till Karlstad?
Svar: Så som förslaget ligger nu har vi i arbetsgruppen nog inte sett att merparten av styrkorna är koncentrerade till Karlstad, utöver just styrkan Karlstad som ett nav för regional utveckling. Tanken med styrkorna är att lyfta det som utgör möjliga byggstenar för utvecklingsarbetet och som gynnar hela Värmlands utveckling. Karlstads universitet ligger ju visserligen fysiskt i Karlstad, även om de ju också är kopplade till Arvika, men ses ju som en grund för utveckling inom många av Värmlands insatsområden. Men om du/ni har tankar om hur styrkorna bör förstärkas eller förändras så ta gärna med det i remissvaret. 

Effektmålet Attraktiv region missar målet lite genom att det Värmland ska vara känt för är sina styrkor, där fyra av åtta styrkor handlar om Karlstad – om man med attraktiv region avser hela Värmland, behöver kanske resten av Värmland inkluderas i styrkorna i högre utsträckning?
Svar: Frågan kopplar till den ovan, och svaret med. Vi i arbetsgruppen ser inte att fyra av styrkorna handlar om Karlstad, vidareutveckla gärna resonemanget i remissvaret så blir det lättare för oss att hantera eventuella justeringar. Vår bild av styrkorna är att de utgör en grund som kan bidra till utveckling för hela Värmland. 

Begreppet land-stad är lite svårbegripligt. Större delen av Värmland består av landsbygd, borde inte det vara ett bättre uttryck att använda än land? Genom att inte använda landsbygd blir det snarare en förstärkning av att det skulle vara mindre värt.
Svar:
Vad tråkigt om det är så det uppfattas, för det är inte meningen. Är det just i perspektivet du läser detta, eller gäller det hela dokumentet? Maila gärna eller ta med det i ditt remissvar. Vi har annars i arbetet försökt bära med oss behovet av att prata om landsbygd och landsbygder, men också sett att det i sådana här dialoger är vanligt att prata om just land och stad. Men med det sagt ska vi ju inte bidra till en gammal bild, bara av vana – så finns det idéer om hur det här kan skrivas om och förstärkas så tar vi tacksamt emot det i remissvaren! 

Insatsområdet Bygga beredskap, grön beredskap – borde inte landsbygden vara en viktig parameter in i detta? I en konkurrenskraftig livsmedelskedja borde väl även lantbrukare/jordbrukare vara en viktig aktör, inte bara branschkluster och företag?
Svar: Jo, och det har vi i skrivarbetet tänkt, men som du säger står det inte utskrivet. Förtydliga gärna med förslag i ditt remissvar!