Fokus på energi, beredskap och årshjulet under riktningsmötet
Fokus på energi, beredskap och årshjulet under riktningsmötet
Den 7 mars var det dags för Värmlandsstrategins riktningsmöte. Fokus för dagen var de tre huvudområdena för översynen: energi, beredskap och årshjulet.
Under dagen fick ledande företrädare bland annat att ta del av resultat från de sakkunnigas förberedande dialoger om översynen samt lyssna till bland annat Magnus Ekengren, professor på Försvarshögskolan, när han pratade om smygande kriser.
Vad tar du med dig från dagen?
Lena Thorin, biträdande trafikdirektör, Värmlandstrafik.
– Jag tyckte att det var särskilt intressant är att höra om långsamma kriser. Vi måste börja tänka på att göra verkstad av det som inte är tillräckligt problematiskt idag och börja prata om det. Vi har lösningarna runt bordet, men de är inte tillräckligt jobbiga nästa vecka för att vi ska prioritera dem. Det kommer hela tiden nya saker som vi skulle behöva prioritera mer tillsammans. Man skulle kunna använda det här mötet för att komma ännu längre.
Mattias Säfström, vd, IUC Värmland
– Dels så tar jag med mig att det här är ett viktigt forum. Här är vår gemensamma möjlighet att lämna remiss för eventuella förändringar i strategin, med det tar jag med mig lite vikt och allvar utifrån att jag har haft min möjlighet att påverka.
Ulrika K Jansson, kommundirektör, Karlstads kommun
– Värmlandsstrategin blir mer och mer relevant i alla insatser vi gör, även systemledning är något som är intressant att koppla till strategin. Jag tycker att vi, från alla de olika forum där jag är involverad och vi pratar om regionala frågor, ser att de saker vi gör där alla jackar in på ett annat sätt i de strategiskt prioriterade områdena.
Värmland 2040-konferensen 26 september
Näst ut i årshjulet för Värmlandsstrategin är konferensen Värmland 2040 som går av stapeln den 26 september, håll utkik efter anmälan som öppnar under våren.
Fotnot: Under april publiceras rapporten med inkomna synpunkter från översynen.
Missionsdrivet arbetssätt
Lisa Malmberg, Seniorkonsult, på Ramboll föreläste under dagen och fick några frågor om missionsdrivet arbetssätt.
Ge exempel på missions som är konkret, ett lyckat exempel vore bra.
Region Blekinge är en av pionjärerna i Sverige när det kommer till att jobba missionsdrivet. De började undersöka arbetssättet i samband med utvecklingen av sin smart specialiseringsstrategi.
Efter att ha utforskat arbetssättet och jobbat med förankring under 2019-2021 initierade de sitt arbete under 2022-23 arbeta med att sätta riktningen (formulera missionen). De valde att ta två av de missioner som formulerats på EU-nivå som utgångspunkt och synka dem mot regionala utmaningar. Under 2024 har arbetet fortsatt med att lansera piloter och testa insatser för att lära om det missionsdrivan arbetet i praktiken. Regionen därefter anamat arbetssättet även kopplat till andra utmaningar.
Från sin resa lyfter Region Blekinge följande utmaningar och lärdomar:
- Det har varit en utmaning att få till involvering från en bredd av aktörer. Genom att börja med en dörröppnare (i detta fallet akademin) har man tillslut fått med flera aktörer från olika sektorer.
- Inom både privat och offentlig sektor har brist på förutsättningar och förmågor att jobba missionsdrivet varit en utmaning. Exempelvis saknades inledningsvis systemperspektivet hos innovationsstödjande aktörer. Det har även saknats tid att koordinera aktörer.
- Att inte fastna i diskussion utan tidigt våga testa är en viktig lärdom som drivit arbetet framåt
- Att spendera tid på att hitta rätt samarbetspartners och förstå deras behov och drivkrafter har varit värdefullt
- Det finns ett behov av att löpande informera och lära intressenter om det missionsdrivet arbete.
I den här publikationen kan ni läsa mer om Region Blekinge och andra aktörers konkreta exempel på missions och lärdomar från dem:
TRAMI Missions Playbook – Stories from Practie (vinnova.se)
Vilka goda exempel finns i Sverige på att jobba missionsorienterat utifrån samverkan mellan offentlig verksamhet, näringsliv, akademi och även civilsamhälle?
Vi ser tyvärr att civilsamhällesaktörer ofta verkar ”glömmas bort” lite i mobiliseringen kring missions men ett exempel på missionsarbete där civilsamhälle finns med och har en central roll är arbetet kring utmaningen jämlik chans att klara skolan där Rädda Barnens Riksförbunds koordinerar ett missionsarbete med ett 40-tal aktörer.
En jämlik chans att klara skolan (raddabarnen.se)
Vilka funktioner och förmågor är viktiga att säkerställa utifrån de tre olika kategorierna av komplexitet?
För att hantera och försöka reducera de olika typerna av komplexitet blir det viktigt att säkerställa förmåga att ta in och analysera rådande kunskapsläge samt förutsättningar och förmåga att koordinera aktörer, bygga förtroende, medla i intressekonflikter och engagera. Förutsättningar och förmåga att skapa trygghet att testa och våga ta risker är också värdefullt. Koordineringen förutsätter en funktion som uppfattas kunna hålla sig objektiv och har ett starkt förtroende och mandat.
Har vi för svaga ledare eftersom det uppenbarligen är så besvärligt att ta till sig helheten, oavsett projekt/mission?
Snarare än att döma ut ledare som svaga bör vi titta på hur strukturerna i våra verksamheter ser ut, vilka förutsättningar och incitament skapar de för ledare att ta till sig och se till helheten. Hur följs verksamheter och upp, hur fördelas medel, vilka förutsättningar för att jobba ihop med andra verksamheter kring en utmaning finns det till exempel.
De strukturer och normer som finns i många verksamheter skapar inte incitament och goda förutsättningar för ledare att ta systemperspektiv och leda utvecklingen utifrån det. Detta gäller även om det är politiska ledare som avses, vilka incitament att ta och driva systemperspektiv skapar våra nuvarande strukturer.
”Svaga ledare” är precis som andra utmaningar vi ser resultat av de systemen de befinner sig i.
En viktig del i att skapa förutsättningar är att ge även ledare möjlighet att kompetensutveckla sig, testa och lära vad det innebär och vad det ger att arbeta med systemperspektiv och exempelvis missionsdrivna arbetssätt. När Region Blekinge som tas upp som exempel ovan pekar ut behovet av att löpande informera och lära intressenter om missionsdrivet arbete är politiska ledare en typ av intressenter som de lyfter.
Mer nyheter kring Värmlandsstrategin
Hur går det för Värmland?
Region Värmland har tagit fram fyra statistikrapporter som visar hur länet utvecklas i förhållande till Värmlandsstrategins långsiktiga mål.
Folkhälsoveckan 2025
Fyra webbinarier och en konferens för att prata om hur vi kan bidra till förutsättningar för god och jämlik hälsa i Värmland. Temat är Hur kan vi göra rätt saker på rätt sätt?
Engagemang och reflektioner under Arbetsmötet
100 experter samlades i Karlstad för Arbetsmötet. Fokus under 2025 är en enklare översyn av strategin som antogs 2021.
Sammanfattning
Den 7 mars var det dags för Värmlandsstrategins riktningsmöte. Fokus för dagen var de tre huvudområdena för översynen: energi, beredskap och årshjulet.