En av de 48 indikatorerna, eller mätpunkterna i nulägesanalysen är självskattad hälsa. Den visar bland annat att kvinnor i Värmland överlag uppskattar sin hälsa som lägre än männens.

I vissa kommuner är skillnaden mellan kvinnor och mäns självskattade hälsa över 20%. Analysen pekar också mot att flera indikatorer hör ihop. Hur vi mår och huruvida vi känner oss som en viktig del av samhället påverkar hur vi deltar på arbetsmarknaden – och vice versa

Värmlandsstrategin berör arbetsmarknaden på många sätt. Vi vet exempelvis att Värmland har en könsuppdelad arbetsmarknad och kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika branscher.

Av kvinnor mellan 20–64 år anställda i Värmland är det nästan en tredjedel som arbetar inom vård och omsorg och sociala tjänster, medan en femtedel av männen arbetar inom tillverkningsindustrin.

Under 2020 hade Värmland ett positivt inrikes flyttningsnetto, alltså att fler flyttade till Värmland från övriga delar av Sverige än tvärtom. Detta är första gången det sker sedan 1988.

Det är viktigt att vi blir fler i Värmland, framför allt därför att vi behöver utöka arbetskraften som ska försörja välfärden. Därför följer Värmlandsstrategin bland annat hur många som flyttar in och utifrån Värmland samt hur många av dom som är personer i arbetsför ålder.